måndag 24 augusti 2009

Rönnbär och surströmming

Det här inlägget kommer inte att handla om rönnbär men jag ville bara visa mitt fina fat med en rönnbärskvist på. Inspirationskälla: Malin Bayard.

Surströmming
Den är rutten, sur, fermenterad och den stinker: jag pratar om surströmming. Ni får tro det eller ej men jag gillar firren… en gång per år alltså, ungefär som med kräftor – fast de luktar inte förståss.

Första gången jag smakade surströmming var jag i 20-årsåldern – inte för ung men tillräckligt gammal för att våga mig på denna ”specialitet”. Tänk er en mysig stuga i Roslagen som bestod av ett rum och kök, ihällande regn och tre tjejer som njöt av fast och flytande föda.

Dagen efter
Föreställ er ”doften” i stugan före och under festen. Men odören morgonen därpå som visserligen inte orsakades direkt av surströmmingen med definitivt genererades i utvalda delar av våra kroppar som följd av ätandet – ja, den slår nog det mesta jag varit med om i luktväg.

Sundbybergs kräft- och surströmmingsskiva
Sedan dess har jag ätit delikatessen nästan årligen. Alla gånger i det fria utom vid ett tillfälle - på mitt förra jobb – i en verkstad där mitt sällskap bestod av grävmaskiner, norrlänningar och … mjölk. Experter från norr envisas nämligen att mjölk förhindrar bieffekterna jag nämnde i förra stycket. Det gör den inte.
På torsdag blir det ett besök på Sundbybergs kräft- och surströmmingsskiva på Sturegatan. Jag har sällskap – inte av maken – men väl av kollegan Carola som har stolta surströmmingsanor från Norrland såklart. Jag säger bara Storuman.
Inspirationskälla till detta inlägg: Per Anders.

PS: Stort tack för allt beröm för "Fototrissen" och "Fågeln" jag fick av er under helgen. Är mäkta stolt och har rodnat (lite) också ;-) DS.

8 kommentarer:

Olga T sa...

Rönnbären gillar jag!! Snyggt! Surströmmingen överlåter jag till dej och Carola. Skön måndagskväll önksar jag dej!

Lissen sa...

Jag blir riktigt glad att höra att du tycker om surströmming! Vågar man säga att jag tycker det är lite fest att äta denna "kryddade" fisk! så ät och njut och ha kul.
Jag tar hellere en kall öl , än mjölk till firren.

Håller med om att Ulrica bilder är suveräna.Varma, fina med känsla bakom.
Men du Beate, jag gillar dej och din härliga humor, texter och bilder. Trivs förträffligt här på din sida.O Kram

Lissen sa...

Du är kul du, tror att det är lava som invaderat en sten. Tror alltså, man vet aldrig!

Malin B sa...

Så fint det blev på ditt fat. Jag var på vippen att luska fram en adress och försöka få i väg rönnbär på posten. ;) Nu ser jag ju att jag inte behöver det.

Surströmming har jag aldrig provat men det skulle vara hiskeligt kul att få göra det, bara för att känna känslan! Dock krävs det nog "lärare" så jag ger mig inte på att köpa hem en burk och ställa till med spontanfest nästa lördag. ;) Eller varför inte förresten?
Jag kan säkert googla fram ett recept på det också.

Lena sa...

Kräftor gillar jag skarpt men inte surströmmingen...hahaha har också testat fast jag var nog yngre än dig. Med andra ord borde jag kanske prova igen men det luktar ju så galet äckligt!!

Fint arr med rönnbären, de är så vackra!

kram

Malin B sa...

Jag ska överväga det där med den sura strömmingen. ;)
Jag brukar ju numera fundera en stund innan jag slår till. Förr i tiden var jag mera handlingskraftig.

Jess sa...

Har faktiskt aldrig "vågat" smaka surströmming! Tycker det luktar alldeles förfärligt och är inte ett dugg nyfiken!

Pruddan sa...

Här blir det surfisk på lördag - jag längtar svårt redan nu! Kärleken är uppvuxen med det eftersom svärmor är från Jämtland, men det var först i vuxen ålderhan föll till föga...Själv var jag nog också runt 20 när jag provade första gången och det sa klick med en gång! Nu äter vi varje år tillsammans ett galet gäng från just Jämtland och Västerbotten. Det funkar även för en stäppråtta som jag :-)